Södra Härene har beskrivits med varierande grad av utförlighet i de stora uppslagsverken från 1800- och 1900-talet:
Södra Härene är numera benämningen å Härene socken i Elfsborgs län. Se H ä r e n e 1.
Källa: Nordisk familjebok, 1800-talsupplagan, band 15 (1891)
Härene. 1. Socken i Elfsborgs län, Kullings härad. Arealen 2,650 har. 650 innev. (1881). Annex till Algutstorp, Skara stift, Kullings eller Gäsene kontrakt.
Källa: Nordisk familjebok, 1800-talsupplagan, band 7 (1884)
Södra Härene, socken i Älfsborgs län, Kullings härad. 3,058 har. 552 inv. (1917). Annex till Algutstorp, Skara stift, Kullings kontrakt.
Källa: Nordisk familjebok, Uggleupplagan, band 28 (1919)
Södra Härene , socken i Kullings hd i Västergötland, Älvsborgs län, och församling i Algutstorps Kullings-Skövde, Tumbergs, Södra Härene, Bråttensby, och Landa pastorat i Kullings kontrakt av Skara stift, kring Nossan vid gränsen mot Skaraborgs län; 30,58 km2, därav 30,10 land; 324 inv. (1953; 11 inv pr km2). S. har odlingsjord huvudsakl. i åns dalgång, f.ö. skogstrakter. Åkern utgör 33% av landarealen, skogsmarken 40%. Egendom: Ribbingsberg. Gamla kyrkan, vars mittparti var medeltida, nedbrann efter blixtnedslag 1905. Ruinen konserverades 1930. Nya kyrkan av granit uppfördes i romansk stil 1910; restaurerad 1934. Sedan 1/1 1952 ingår S. i kommunen Vårgårda. — Namnet, efter kyrkbyn, skrevs 1386 i Hærene sokn.
Källa: Svensk Uppslagsbok, andra upplagan, band 28 (1961)
Södra Hä’rene, församling i Skara stift, Vårgårda kommun, Västergötland (Älvsborgs län); 181 inv. (1995). S. består av en öppen, småbruten dalbygd kring ån Nossan, omgiven av mindre skogs- och mossmarker. Ca 150 fornlämningar är kända. Bland sju hällkistor från stenåldern märks Nordens största nära kyrkan. Spridda gravar, en hällristning och älvkvarnsförekomster är från bronsåldern. Fyra gravfält från järnåldern är både av äldre och yngre typ. Kyrkan av granit med torn och smalare halvrunt kor byggdes 1908-10 efter Gustaf Améens ritningar. Den föregående stenkyrkan från 1100-talet, tillbyggd på 1700-talet, kvarstår som en välbevarad ruin. En järnbeslagen dörr och en dopfuntscuppa från ca 1200 har bevarats. — Ortnamnet (1386 Hærene sokn) innehåller efterleden –vin ’betesmark’ och i förleden kanske har– (här-) ’stengrund’, ’stenig mark’ e.d. eller djurbeteckningen hare.
Källa: Nationalencyklopedin, band 18 (1995)
Tillsammans ger ovanstående beskrivningar en bra bild av socknens geografi, historia och befolkningsutveckling.